Mama Quilla

Har under denna utbildningen inte skickat in ett sådant dåligt arbete som denna hemtentan. Fy fan kad den är kass. Har jag tur får jag ett G, men räknar med att få komplettera.

Hemtentapanik. Precis likadant som förra veckan. Fan också. Det blir verkligen inget MVG i denna kursen, men ska kämpa mig till ett VG.

Noll inspiration. VILL INTE.

Gråter, tårarna trillar. Besvikelse. Fan också. Måste ta mig till den positiva pluggkänslan igen.

Vad är ett misslyckande?

Tvättmaskinen alltså. Pappa har hållt på och fixat med den. Jag kör premiärturen nu. Den måste funka nu. Snälla, snälla, snälla...

IF moster har fyllt 40 så det är fest i en bystuga hemmavid. Ska jag gå eller inte? Hur mycket kan jag stå emot? Är det värt det?

Men varför skulle CK hindra mig från ha roligt och partaja hela natten lång? Jag lever MITT liv här och nu!!!




Beslutet är inte slutgiltigt fattat.

Men solen går upp över kåk och gränd
Våren är ung och oanvänd
Sången ekar från himmelen sänd
Det är ett stort liv



Jag bryter ihop och kommer igen.

Fy fasen vad snygg jag var i fredags!! Egoboost :o)

Väldigt långsamt och lugnt men det blev en 20 minuters vända. Huvudet och orken vill mer, men måste tänka på knä och fotleder. Blev ingen simning idag då jag följde med pappa till farmor :)

Pluggat har jag i princip inte gjort alls. Fan att jag aldrig lär mig. Men att anklaga mig själv, vad lär jag mig av det då?

Att jag kan vara så jävla sugen på chips. Massor med chips. Blääää.


Ut och går en vända istället.

Nicke Borg bästa bidraget. Annars var faktiskt pausundehållningen The Ark bäst. Tycker jag!!

Klockan är snart 17 och jag har två hela CK påsar kvar!! :)

... kanske, kanske mår bra igen. Vågar inte riktigt tro på det än.


Min tvättmaskin...
... däremot verkar inte vara som den ska. Den har troligtvis frusit...

Plus minus noll på fungerande kontot alltså. Suck.

Har en sådan jävla längtan efter Mat just nu... Fy fan. Pimpla i mig en massa vatten, bubbelvatten är det enda att göra. Men olika maträtter snurrar runt i huvudet... Gräddig potatisgratäng, kotlett och beasås.

Håll ut... BARA tre veckor kvar. Till nästa beslut.

• Tvättmaskinsinkoppling
• Städa
• Tvätta
• HEMTENTAN

Tänkte simma också, men en lördag i sportlovsveckan kanske inte är den mest optimala dagen om jag inte vill trängas med massor av människor.

Mamma och Pappa är på ingående! Mys det :)

Startvikt var 131,1 kg. Kvällens vikt är 125,3 kg. Det innebär en viktminskning på 5,8 kilo. Helt jäkla galet!!

Men ville bara säga att FY FAN VAD JAG KAN VARA SNYGG!!!

Behöver bara engagera mig lite i mig själv... :) Ikväll var en typiskt bra kväll. Tack I-F. ♥

Häftigt med 3D effekten på filmen, men mina ögon gillade det inte. De bara rann och rann... Filmen i sig var jäkligt spännande!! Nästa gång blir det tomtefilmen :)

IF gjorde mig så jäkla snygg innan bion!! Satt efter bion i min soffa och fnulerade över livet. Berättade om mitt snedsprång. Varför kan jag inte ringa IF (eller annan) INNAN jag sjunker så långt??

Over and out.

Ikväll blir det Bio med bästaste vännen!! Sanctum. Kanske inte min typ av film, men jäkligt coolt att pröva 3D Bio. Så en kväll med loka i flaskan och popcornlukt i näsan väntar. Men ska bli jäkligt roligt!!

I går kväll kunde jag inte slappna av och sova. Så jag fick en ide och började måla med vattenfärg och oljekritor så där mitt i natten. Men så roligt det var!! Målade ett papper med orden "Självrespekt" och "Spegelbild" som jag har satt upp på väggen. Viktiga ord att tänka på i mitt liv.

Sen en timme senare sov jag gott. Behövde väl fnulera en stund för att koppla av.

Krävs lite planerande för att inte bli hungrig under dagen. När tre påsar är slut, så är de slut. Känns ändock bra än så länge. Blir ju glad av resultatet på vågen också!!

Rejsat till grannstaden och hämtat min nya begagnade tvättmaskin med Pappa i kväll. Tack älskade Pappa för hjälpen!! <3 I morgon blir det inkoppling... :)

Är bjuden på fest och utgång i morgon. Nästa helg är det 40-års fest. Varför händer allting nu, när jag inte får äta och dricka något vanligt? Visst kan jag fuska, men INTE två helger i rad.

Vad vill JAG, och vad tror jag ANDRA tycker? Det är Jag som ska kunna se mig själv i spegeln.

Varit på invägning och bunkrat upp för ännu en vecka med CK. I dag var hon jättetrevlig och peppande, så vi är kvar hos henne ett tag till. :)

JAG HAR GÅTT NER  4.5 KG!! Fy fan vad jag är bra. Jag köpte några Ramlösa på vägen hem för att fira :)

"Sköt om dig och tänk på att alldeles oavsett vad som händer och vad du än gör så är det ditt eget ansikte som möter dig i spegeln varje gång du tittar i den..... och det känns bättre om man kan se sig själv i ögonen med självrespekt.... och den kan man bara ge sig själv...." /K

Idag blundar jag.

Mat är INTE tillåtet.
Sex är absolut INTE tillåtet.
Att gå KAN jag inte.
Köra bil är OMÖJLIGT.

Vad ska jag göra då?

Det gnager en jävla ångest i mig.

Se den i ögonen och döda den. Men hur?

Tro, ork och lust är lätt att tappa
Lätt när stora drömmar trängs med saknaden
Och vinden blåser hårt emot din kappa
Men i sinom tid så vänder allt tillbaks igen

Håll ut! Håll ut!
Förr eller senare spricker en bubbla
Håll ut några dagar till

Guld är inte det enda här som glimmar
När jakten går på allt som liknar räddningen
Och lyckan varar bara några timmar
Det är inte den vi söker, inte den min vän

Håll ut! Håll ut!
Förr eller senare spricker en bubbla
Håll ut några dagar till

Världen ligger helt i dina händer
och allting ser så gulligt ut från ovan
Himlen ser så praktfull ut från marken
Håll näsan över ytan tills det vänder

Håll ut! Håll ut!
Förr eller senare spricker en bubbla
Håll ut några dagar till

Lars Winnerbäck - Jag Älskar Dig

Jag är så jäkla HUNGRIG (eller sugen kanske är en bättre benämning)

FY fasen. Men jag fixar detta. Jag är STARK.

Har knappt lämnat lägenheten på fem jävla dagar. Promenera till Affärn och panta flaskor är ju ett steg i rätt riktning...

Hans ord skakar om mig, väcker mig ur min dvala med skygglappar....

Jag ska ransaka mig själv. Vad, varför, när och hur. Orkar inte ha det så här längre.


Så jäkla liten jag känner mig.

Jag har K mejlat i kväll, berättat allt om senaste tiden. Så skönt att ha sagt det till någon.

Mat och sexmissbrukare. Snyggt att ha i sina meriter.

Jag överlever, men mensvärk och CK är inte världens bästa kombination.

Dagens vikt:126,6 kg.

Så vackra ord från K. Varför gömmer jag mig då?

Inte riktigt svart idag, men väldigt mörkgrått. Fan vad jag rör till det. Har haft "morgon dejt" med mannen... Jäkla skit. En gift man i 50års åldern som dessutom är lite mesig och vääldigt ömhetstörstande. Jag måste försöka krångla mig ur så fort det går. Skäms över mig själv. FAN.

Började med CK igår, första soppan rent vedervärdig men resten har varit bättre. Ska verkligen inte köpa någon mer med jordgubbssmak. :)
Har inte kännt mig särskilt hungrig eller sugen på något. Bara nu ikväll då mitt huvud ville ha mat för att döva mitt oroliga inre.

I min mörkaste håla, stängde in mig, stängde av världen, föll totalt in i sexkontaktsidan. Fan. Telefonnummer och bilder till okända män. Ännu mer fan. Alla varningstecken från när mitt liv krachade. Träffade en man idag, äldre och gift. Smart tjejen. Trevlig och skön. Men vad gör det när jag går emot och krossar den jag vill vara? Raderat min profil, sagt nej till de som messat. Det är bra gjort i allafall. K finns i mitt huvud, det är den kvinnan jag vill vara. Jag sjunker i mina egna ögon. Jag som kände mig så stark. Så jävla fel jag hade.

Fan vad jag behöver dig K. Jag ska bli stark och stå helt på mina egna ben.

I morgon ringer jag och söker hjälp, vill inte fastna i sexfällan igen, behöver en annan taktik.

I går trillade jag dit. Registrerade mig igen på den dära sidan. Mycket puckat. Behövde uppmärksamheten... Fan också.

... men nu är klockan strax efter halv tre. Fy fan.

Åk inte till Maxi en fredagskväll runt 18. Det är så jäkla mycket folk där då. Bara så ni vet. ;)

Alla ska fram först, alla har bråttom och merparten trötta och griniga. Varför envisas folk att handla på fredagar?

Var i princip ensam i simbassängen, väldigt gött!! Simmade väldigt långsamt och försiktigt, använde bara armarna vissa längder, allt för att skona knäna. Bastade efteråt. Jag känner mig verkligen som en ny människa när jag varit och simmat. :)

Däremot har jag inte pluggat en endaste liten rad. Dumma, dumma Mig.

Långsamt Gående Fordon. Japps, en sådan skylt skulle jag behöva på rumpan idag. Fy fasen vad jag är långsam.

Åker till smhallen en vända nu, blir iaf ingenting gjort här hemma.

Varit och lunchat med J och T. Mycket mysigt och trevligt!! Så mycket tentadiskution blev det väl inte... Men det finns ju telefon. Tog mat endast en gång och mycket grönsaker, väldigt bra av mig faktiskt trots buffé om jag får säga det själv :)

Nu åter till sjukvårdstentan.

Idag började A med CK. Hon stod inte ut med att vänta längre. Jag har också en sådan känsla, vill Nu, men först ska jag klara av denna födelsedagsveckan. På måndag morgon, då jävlar. Har bunkrat upp med en jäkla massa ramlösa då det passande nog är extrapris på maxi denna veckan. Jag har också flyttat hem i princis all min mat till mamma.

Fyra veckor av soppdrickande fram till lassarettsAPUn. Jag är mest skraj för hur jag ska fixa att strukturera om mitt liv efter soppdrickandet med nya matvanor och levnadsrutiner. Under dessa veckor ska jag verkligen lägga upp en hållbar strategi. Förhoppningsvis är jag så jävla taggad att fortsätta med en sund livstil, och motionen är jag ju redan igång med fullt ut!!

Läser många bloggar och andra sidor om CK för att få kunskap och inspiration!




Fy fan vad jag kommer vara less på dessa jäkla lådor snart... :)

...att vilja röra på sig men ha en kropp som bara säger ifrån.


Ska ta det lugnare och fokusera på vattenmotion där lederna inte belastas i lika stor grad. Stavar jag så måste jag hålla mig till 20 minuters vändan. Så svårt när jag verkligen vill och känner enorm motivation. Har ont i knäna till och från, känner av speciellt vänster höft och fått tillbaka lite stelhet i fotlederna på morgonen. Jag har misshandlat min kropp så jävla länge så det är inte konstigt at den säger ifrån.


Men fortfarande jävligt frustrerande

 

/Harrison Ford

 

 

Min mormor är världens bästa, men i små mängder. Hon och jag har totalt olika personligheter som krockar. Hon den extremt ordningsamma och ordentliga. Jag den mer spontana och "det löser sig" typen. Trots att jag vet om detta kan jag inte låta bli att ta åt mig, inte duga men åndå få en känsla av att vilja säga ifrån. Vilket jag nog borde göra, men vad blir resultatet? Tror inte det blir till det bättre utan är bäst att försöka blunda och ha en jäkla massa tålamod. Vi bor 60 mil bort från varandra och träffas inte så många gånger om året. Jag är nog det svarta fåret i hennes ögon. Jag den tjocka, lata, ostrukturerade som aldrig bättrar sig. Känner mig så jävla liten och kass i hennes ögon.

Hon menar så väl, men det blir så fel.

Igår fyllde Mamma 50 år!! Det blev en jättemysig dag för mamma och vi andra. Mamma fick så många fina blommor av alla möjliga vänner och släkt. Av pappa fick hon en resa till någon Europeisk stad, de två behöver verkligen resa bort tillsammans! Mina bröder och jag ska ta med mamma på en dag i slalombacken, åka gokart och äta fin middag på resturang.
Lite fikabesökare under dagen med gräddhallontårta och småkakor och till kvällen hade hon lagat en sådan fin tre rättersmiddag. Lilla älskade Mamma. Hon var så fin och verkligen njöt av sin dag!!

Den stora födelsedagsfesten blir sen i Juni med förhoppningsvis sol och värme!!

Hunnit med i princip allt, förutom städa, diska och plugga. Ska ta med mig böckerna hem och läsa lite där.

Nu hämta mormor vid tåget. Har lite brådis som vanligt :)

Bara att sätta igång.

• Hänga tvätt
• Simma en snabbis
• Plocka ihop grejer jag behöver ha med mig hem
• Lämna in pappas väska
• Handla på Ω.
• Hämta mormor vid tåget klockan 16.00.
• Hem till byn.

Någonstans där emellan borde jag hinna plugga också.
I morgon fyller mamma 50 år. Festmiddag hemma på kvällen. Det stora problemet är att jag och mina bröder inte vet vad vi ska hitta på för present... :)

Dagens vikt: 128,7 kg. :)


A tvivlar och vaklar om det är rätt läge för CK, men finns det några rätt lägen?? Nu jävlar!!

... har inte hört av sig på en hel vecka. Så jag skiter helt enkelt i det och letar vidare.

Jävla turister som lägger beslag på alla lagom stora stugor. Nu har jag fått det sagt också. :)

Det börjar märkas resultat att jag promenerar och simmar regelbundet nu. Fy fasen vad jag är bra!! Stavat i 40 minuter idag trots kylan. Har inte ont i varken höft eller knän och kände att jag kunde gå på riktigt ordentligt!!

Funderar på att dela upp det på två kortare pass om dagen nästa vecka. Allt beror på hur jag mår med CK. :)

Mama Quilla var en mångudinna hos folket i Inkariket i Peru och var hustru till solguden Inti. Hon avbildades som ett ansikte på en silverskiva och tillbads som den näst högste guden.


Varför Mama Quilla? Helt enkelt för att K kallade mig ibland Mama och då fann han Mama Quilla i ett sammanhang. K är en fnulerare, snart kommer Han kanske till en lösning. Livet, världen, universum.

Igår var det storstädning hemmavid. Skrubbade duschkabinen vilket tog sin lilla tid och därimellan eldade jag till katten och kammade tovor på honom. Var tvungen att åka till ett kvällspass på jobbet därefter... En helt vanlig kväll på jobbet.

Idag har jag fortsatt att städa, dammtorkat, dammsugit och torkat golv. Jäklar vad fint det blev. Stackars katten blev utsatt för ännu mer tovsanering.. Men tror han tycker det är rätt skönt ändå trots allt. :)

Nu på eftermiddagen har jag umgåtts med min bror, vi har åkt skidor och fixat middag. Jag har åkt 2,5 km och bara ramlat två gånger, det tycker jag är ganska bra gjort. (Sen behöver jag ju inte avslöja att vi åkte ett spår som var draget på en platt åker...) Brorsan åkte minst det dubbla, men så väntar kortvasan för honom nästa fredag!

Diskuterade våra föräldrar och deras brist på förmåga att prata, så svårt att prata om annat än typ väder och vind. Vi har liknande känsla där jag och brorsan. En känsla att inte kunna vara öppna och ha en rak kommunikation. Men mamma går i terapi och tillsammans går de hos familjerådgivningen och pratar. Förhoppningsvis hjälper det dem på rätt köl igen. Mamma är så jäkla konflikträdd och rädd överhuvudtaget att göra fel. Famlij och vänner får inte vara osams med varandra, vilket faktiskt ibland behövs för att lätta på känslor. Hon har en förmåga att ursäkta sig själv i många situationer. Pappa, min älskade pappa, har en förmåga att fastna vid datorn eller tvn och dricka mjölk och äta kakor. Inte konstigt att han är så jäkla trött jämnt, inte orkar och att mycket tar emot. Han vill inte förstå, har talat med honom mer än en gång om att jag är rädd att han ska dö, att hans barnbarn vill ha en morfar i livet. Han grät sist jag talade med honom. Men det hjälper inte. Jag har sagt min åsikt, vad mer kan jag göra? Det är pappas eget liv.

Lite så känner jag mig just nu. Min första uppgift blev att torka ur duschkabinen.

Mamma ringde nyss, mitt i min dagliga Fluxning. Sånt dära fluorsköljmedel vilket det går en fånig reklam om? Hursom så var det ju bara att spotta ut och tala med lilla mamma.

Igår var pappa boven då han ringde precis när jag nästan somnat. Han och brorsan stod på en öde station och undrade var tåget tagit vägen. Jäkla snö. De är förlåtna, men tog ett tag att somna om igen.

Ingen ro alls att se på film trots allt, popcornen tog iaf slut... Får se klart på del två en annan dag. Har väl för många viktiga tankar som snurrar i huvudet.

Imorgon hem till byn och hjälpa mor och far med storstädning eftersom mamma fyller jämnt på onsdag. Därefter jobbar jag en halv delad tur på hemmet, 16-21.

Sen var den dagen slut.

Fredagsmys med mig själv i soffan. Ska se "De Ofrivilliga", hoppas den är lika bra som mina förväntningar! Jag vet, den har några år på nacken. Men eftersom jag köper den mesta av min film i realådorna så ser jag alla filmer en aning senare än vad alla vanliga människor gör. :)

Drömmer mig bort. Bort från denna evinnerliga snö. Bort till solen och värmen. Tittar på bilder från min månad på Teneriffa. Vill tillbaka!!




Ibland helt ofattbart att jag var där, alla upplevelser och underbara människor jag mötte. Kärlek!!

Två rejält fastkörda bilar mötte mig på parkeringen i morse. Jag försökte inte ens komma iväg med min. Jäkla snö. Fick lift med klasskompis till studiebesöket som tur var. Hon kör volvo, inga övriga kommentarer behövs om den saken. Jäkligt intressanta studiebesök var det, längtar faktiskt till min långa praktikperiod på lasarettet nu!! Min stora oro är väl om det finns tillräckligt stora personalkläder som passar mig... Men innan dess borde jag ha gått ner ett antal kilo :)


Men blev ju inget besök hos farmor denna dagen. Hade sett fram emot det, men får göra ett nytt försök nästa vecka.

Ikväll blev det en längre promenad i snön med mina stavar. Den vanliga vändan med en extra krok så totalt blev det 40 minuter. Väldigt skönt!! Mötte inte många människor... Men oplogade vägar med en decimeter snö lockar väl inte direkt till promenader.
Började känna av höften efter halva vändan... Men motionen bidrar ju till viktminskningen. Får försöka hålla mig till simhallen den närmaste tiden. Ett par bra skor är nästa investering.

Imorgon studiebesök vid lasarettet hela dagen, sen ska jag åka vidare till farmor en sväng.

Så var det avklarat, inskrivningen. Hos en jävla surkärring. Ska ge henne en chans ändå, annars får vi hitta en annan eller förlita oss till varandra helt enkelt. Fick precis samma känsla hos henne som hos mitt försök hos Viktväktarna, alltså skitsamma hur det går bara jag betalar mina pengar till dem. Fy fan. Min vän I-F hade dock en jättebra Cambridgekonsulent när hon körde detta en sväng. Dock finns denna konsulent tjugo minuter utanför stan. Ingen sträcka för mig, men nog för A som har en familj med tonårsbarn att anpassa sig till.

Den 21 februari. Då jävlar. Cambridge Renkur. Målet är under hundrakilossträcket.

Gabriellas Sång. Så vacker melodi och med en helt underbar text skriven av Py Bäckman.

Jag ska bli stark, leva mitt liv så som jag vill. Lyssna på andras åsikter men välja vilka jag ska ta till mig av. Fånga livet i vardagen, inte vänta på att livet ska börja, det är ju nu och här vi lever våra liv. Livet är inte en transportsträcka fram till döden, livet är en fantastisk resa där slutet råkar vara döden. Men det gäller att ta reda på dagarna och fylla dem med innehåll och mening. Ge oss själva goda förutsättningar att må bra, både fysiskt och psykiskt.

Jag skulle nästan ha letat fram ett par gamla skidor hemmavid också, när jag var på stavjakt härom dagen, jäklar vad det snöar!! Men att pulsa i snön ger väl extra träning vill jag tro :)

Har äntligen letat reda på ett par gamla skidstavar i rätt längd hemmavid, inte världens snyggaste, men fånigt att betala dyra pengar för ett par riktiga. Så idag gick jag premiärturen och det blev min vanliga 20 minuters vända. Jäklar vilken skillnad på flås och puls mot vanlig promenad!! Trots att jag gick i snigelfart för att kunna koncentrera mig på tekniken. Detta ska verkligen bli en ny vana, bara höften och knäna går med på det!

Du fattas mig. Jag känner mig så vilse ibland. Men jag ska bli stark.

Jag känner så jäkla väl igen mig i denna diskutionen. K är trettio år äldre än mig, nästan på dagen. Vi valde dock att bryta och leva vidare åt varsitt håll.

http://www.amelia.se/forum/view-message.xml?message_id=98059

Men det gör ont.

I morgon em ska jag och A till ett första Cambridgesamtal. Fy fan vad skönt att komma igång med något. Vet inte om det är den bästa metoden, men min kropp behöver bli lättare NU. Nu jäklar, beach 2011 :)

Imorse var jag på rehabvattengympa i simhallen. Jag och tjugo hurtiga damer!! 4o minuter gympa, simmade 20 minuter och sen relaxa en halvtimme. En typiskt bra start på dagen!!

Lagat riktig mat, som jag dock åt för mycket av. Nu blir det att sätta fart med pluggandet. Tjohoo... Eller hur det nu var :)

 

Livet är inte dagarna som gått utan dagarna man minns

Så vacker. Helt enkelt.

http://www.youtube.com/watch?v=euxOI7unWXQ

Jag har ont. Ont i knän och nu också höfter. Fan också.

Simmade igår och vattengympat idag. Det är bra däremot. Väldigt bra!

Ätit okej mat men på totalt oregelbundna tider. Mindre bra.

A i klassen föreslog att vi skulle göra det tillsammans. Tre veckor Camebridge och sen Viktväktarna. Start 21 februari. Alla metoder är bättre än så som jag lever nu.

Mamma var tveksam och hade en hel del funderingar om stugan och läget. Jag fick samma känsla som henne.

Jag pratade med min bror, han är jättepositiv och tycker det lät toppen. Jag fick samma känsla som honom.

Varför lyssnar jag så mycket på dem? Istället för att lyssna på mig och mitt inre? Vad tycker egentligen jag?



Att stå för mina beslut. På egna ben. Inte vad andra ska tycka. Enkelt. Inte riktigt.

Vill äta, måste äta, lugna, typiskt dåligt skäl för att äta. Hade jag haft något sött och fett hemma skulle jag ätit just nu. Liten spärr finns det för att inte gå till affären. Äta gör man för att man behöver energi för att leva. Inte för att döva och lugna. Helt enkelt. Finns inget stopp. Kan äta nästan utan stopp. Att laga mat är inte roligt. Blir dålig mat utan planering. Inte god mat. Vill ha mer. Helt värdelöst. Halvfabrikat. Dock äter jag sällan godis. Men massor med mat och ibland chips. Inte lite chips utan hela påsen på en gång. Äter tills det är slut. Äter i princip pengar. Vad mycket roligt jag kunnat göra för alla pengar jag "ätit" upp. Fy fan. Självömkan hjälper inte. Ta tag i saken är grejjen. Men hur? Känslan att misslyckas. Igen. Och igen.

Att skriva gör att tankarna blir klarare, finner någon ordning, insikt.

Promenerat en halvtimme idag iaf. Alltid något.  Jäkligt halt men skönt ute. Känner av knäna, fan.

Varför kan jag inte tala med min mamma (och pappa)? Annat än vardagliga ting? Verkligen inte förut, hon försöker nu, men svårt att öppna upp mig. Kanske har jag känt mig starkare, en undermedveten vilja att skydda mamma? Hennes tankar på att inte vara en tillräckligt bra mamma. Ångest. Men hallå, borde det inte vara tvärtom? Hon stark, jag som får styrka. Kyrkoherdedotter kommer hon alltid att vara, med kyrkans osäkerhet på synd, rätt och fel. Så olika vi är.

Undrar hur hon reagerar på mitt liv, struliga tiden i stora staden med sexmissbruk och apati. Mitt förhållande med den trettio år äldre K. Jag ska berätta, en dag, men osäkerheten på reaktionen hindrar mig.

Jag älskar dig Mamma. Tro inget annat.

***

Tjugotvå femtiosex och jag har inte skrivit en rad på mitt arbete. Bra jobbat Tjejen.

131,1 kg. En enorm vikt. Det mesta jag någonsin vägt. Ever. Ledsen. Uppgiven. Fy fan. En grotesk fettklump. Men någonstans där inom bubblar ett jäkla anamma.

NU JÄVLAR SKA JAG TA KONTROLL ÖVER MITT LIV.

Struktur, struktur och åter struktur.

Nu har jag varit och tittat på en liten stuga två mil utanför stan. Vet ärligt inte riktigt hur jag känner. Jättefint runt om, bra ekonomiskt och trevlig hyresvärd MEN huset låg tre meter från hyresvärden. Lite udda tomt och kunde inte titta på insidan... Lite skumt. Ska be att få se på insidan också, en självklarhet egentligen.  Hade en sån positiv känsla innan jag åkte dit. Kanske bara mina föreställningar som ställde till det. Vet inte.


Annars får jakten gå vidare... Ibland vet jag inte riktigt vad jag vill.


Om ett hem inte har en trädgård och ett gammalt träd förstår jag inte var livets glädjeämnen skulle komma ifrån.

Imorgon ska jag titta på en liten stuga som jag kanske kan hyra. Hoppas hoppas hoppas. Att den är fin, att de som hyr ut den vill hyra ut den till mig, att hyran är överkomlig. Hoppas hoppas hoppas. Men får lite positiv energi av det hela i allafall. Hoppas hoppas hoppas.

Diska, plocka reda på saker efter festen, plugga, plugga och plugga. Det blir dagen det. Kanske åka och simma om jag hinner.  Min 25 årsfest bliv helt jätterolig!! Mer om den saken en annan gång.

Jag drömde att K var död härom natten. Fy fan vilken jäkla känsla. Så verkligt när jag vaknade. Han finns i mina tankar för jämnan. Minns, ler, ledsen, fnulerar, glädje. Jäkla gubbe!!